måndag 18 januari 2010

Haitis Jordbävningskatastrof vs dokusåpakändisar

Märkligt att kvällstidningar och media fortfarande gör stora rubriker på dokusåpakändisar och dylikt. När Expressen kom ut för några dagar sedan - första dagen efter jordbävningskatastrofen på Haiti så var det en liten liten knappt läs- och synbar fyrkant högst upp på framsidan av tidningen om jordbävningen strax till höger om en större sensationsbild- och rubrik att Prins Carl-Philip ska vara ihop med en dokusåpatjej.

Idag stod ingenting på kvällstidningarnas löpsedlar alls om jordbävningen. Iallafall inte på Aftonbladets. Tror det inte var något på Expressens dito.

Vad lever vi i för värld? Vad försöker media att uppfostra oss till att bli för mänskor och vad har de för prioriteringar?



Den minsta lilla katastrof som sker några mänskor i västvärlden tuggas det om dygnet runt i media i olika former. Mycket mindre när det gäller fattiga länder långt borta och där svenskar inte är med så mycket.

Är jordbävningen för svår att ta in på något vis? För långa borta? I en kultur som är så olik vår? Med totalhavererad infrastruktur?

Nu har USA ytterligare ett annat land att styra. Men under mer fredliga former. Då passar det att skicka dit en kvinna som någon slags hjälte. Utrikesminister Hillary Clinton. Men hade de invaderat ytterligare ett land hade nog inte hon hamnat i fokus på samma sätt.

Varför kunde inte ett annat land få tagit över huvudansvaret av uppbyggnaden av landet och andra länder och FN bistått det landet? Island till exempel? Det är ju också en relativt liten ö. Som haft olika geografiska katastrofer. Vulkanutbrott. Eller något annat land som ligger närmare Haiti?

Det är fruktansvärt med det lidande dessa drabbade mänskor får utstå. Men många verkar engagera sig och försöker hjälpa. Men hjälparna är ju också hotade och riskerar sina liv på grund av de där gängen som härjar runt, risk för smitta, risk för nya skalv och annat elände.

Många mänskor som överlever detta helvetesinferno kommer att bli funktionshindrade. Hoppas innerligt de kommer att få hjälp av personlig assistans på liknande sätt som Sverige när den är som bäst. Hur kommer deras liv att bli i framtiden?

Dock är det många mänskor som engagerar sig praktiskt och känslomässigt i den här katastrofen. Som samlar in och skänker pengar och åker dit och hjälper till. Även rika miljonärer och miljardärer och artister, olika länder och FN har skänkt en hel del pengar.

Mitt i det här kaoset så presenterar media en skandal om att Röda Korset förskingrat en massa pengar. Skulle ett dylikt avslöjande gjorts angående någon inblandad hjälporganisation efter Elfte September eller Tsunami-katastrofen? Dock så var Borlängeborna kloka och skänkte en del pengar till representanter från Röda Korset som nyligen var ute på stan och samlade in pengar.

Men varför har ingen global tyst-minutstund anordnats ännu? Eller har jag missat det helt? På något vis tas inte den här katastrofen på samma allvar som tex. Tsunamin. Som om det inte är någon idé att göra något - iallafall inte med samma engagemang som om det hänt i något av den rika västvärldens främsta intresseområden. Eller inbillar jag mig bara???

2 kommentarer:

  1. Personlig assistans har nog låg prioritet i detta land . Mat för dagen och absolut nödvändig sjukvård är en önskedröm.
    Håller med om att det uppmärksammas för lite jämfört med sumamin i Tailand.
    Det är så mycket elände så vi håller på att bli avtrubbade!

    SvaraRadera
  2. Igår hade expressen 8 sidor om katastrofen i Haiti.

    SvaraRadera