onsdag 29 april 2009

Jämställdhetsplanen i Säters kommun

Jag har fått läsa jämställdhetsplanen gällande Säters kommun som är i någon slags bearbetningsprocess.

Jag vet inte om det gäller enbart anställda inom kommunen eller hela kommunens befolkning. Men barn nämns iallafall i skrivelsen. De är ju elever och omsorgstagare i kommunen. Så de kan ju inte kallas anställda. Men gamla och funktionshindrade är ju isåfall också brukare och omsorgstagare i den kommunala verksamheten.

Men funktionshindrade och äldre nämns inte alls. De som är beroende av omsorgen. De som knappt kan ta sig utanför sina hem pga. för lite omsorg av hemtjänst och med rigida regler angående transporter. Vissa som tex. pga. autism eller psykiska problem inte kan använda färdtjänsten heller för den är inte anpassad efter deras behov.

Är det jämlikt att behöva betala närmare 100 kronor för att åka en kort tur på några hundra meter eller några kilometer för den som är beroende av färdtjänst medan den icke funktionshindrade kan gå eller cykla denna sträcka? Det är om något en oerhört grov form av ojämlikhet. Det nämns inte med ett ord. Dessutom har dessa grupper ofta redan från början en mycket sämre inkomst än de som har ett arbete. Det kanske skulle motsvara att en arbetande person fick betala 200 kronor för att åka ett ärende 500 meter ned på stan per gång och inte hade någon möjlighet till andra transportsätt. Lätt att snacka om växthuseffekten i det här fallet. Då i såna här situationer ska funktionshindrade och äldre minsann veta vilka miljöeffekter de ska betala för. Medan de med arbeten kan åka jättelånga sträckor med bil och flyg i arbete och på semesterresor utomlands.



Inte heller står det något i skrivelsen om att funktionshindrade lättare ska få anställning inom kommunen. Eller något om HBT-personer. Att transvestiter kan få gå klädda i det motsatta könets könsrollskläder i sitt kommunala jobb. Eller att äldre personer som är homo- bi- transsexuella eller transvestiter ska få möjlighet att få träffa andra likasinnade på uteställen och föreningar om de själva har hjälp av kommunal äldreomsorg eller dylikt. Finns ju ingen sådan verksamhet i Säters kommun. Isåfall skulle tex. hemtjänsten få följa med dem på sådana föreningsmöten tex. i Falun.

Inte heller står det något om jämlikhet för de arbetslösa, långtidssjukskrivna eller socialbidragstagarna. Eller barn till fattiga föräldrar.

Anmärkningsvärt är att närmare 300 personer som är anställda inom Säters kommun är kvinnliga deltidsarbetare, medan bara 30 deltidsanställda män finns.

De som redan är relativt etablerade i samhället som har en anställning inom kommunen behandlas mer väl. Där är väl planen relativt hyfsad. Men det borde vara mer drastiska förslag för att få fler manliga anställda inom olika typ av omsorg. Om inte fler män finns inom omsorgsyrkena kör sig jämställdheten på massor med andra områden i samhället också.

Är det lämpligt med kvinnor som arbetar inom omsorgen över huvud taget så som samhället ser ut idag? Många kvinnor är redan tyngda av så mycket hemarbete, omsorg om barn och anhörigvård av gamla föräldrar och kanske inte har så mycket kvar att ge till de som är beroende av dem i ett arbete.

Tonvikten på omsorg borde utgå mer från respekt för den unika individ de ger omsorg och den unika individens vilja och behov och önskemål, även när det gäller funktionshindrade och äldre. Även äldre personer bör få leva ett fritt liv bland andra mänskor än andra gamla klena personer och utslitna kvinnliga vårdare. Tonvikten vid kontroll och översitteri över de som är omsorgberoende borde tona bort.

Men man kan hoppas att dessa punkter läggs till också.

söndag 26 april 2009

Utskick om Silvbergs-skandalen som är Silvbergsuppropets uppföljare

I morse fick jag hem en slags oadresserad broschyr om Silvbergs-skandalen som verkar vara en uppföljare till fjolårets Silvergsupprop. Det var en orange broschyr på 4 sidor. Där presenteras en liten del av det som hänt det senaste 1 1/2 året när ett danskt byggbolag haft och har planer på att bygga stugbyar i Silvbergsområdet och Säters kommuns politiker och tjänstemäns agerande och anti-ageranden. Det holländska byggbolag som nämndes av Silvbergsuppropet förra våren är inte längre med på arenan. De ändrade sina stugbyplaner till någon annan kommun, om jag förstått saken rätt. Dessutom var de mycket mer seriösa på alla sätt.

Förra året fick jag tyvärr inte någon sådan broschyr hem till mig fast jag verkligen hade önskat få ta del av dess innehåll. Men denna vår är jag alltså mer lyckligt lottad på den informationsfronten.

Det är en intressant och förskräcklig läsning om alla dessa motsägelsefullheter i denna process. Där påstående ställs mot påstående. Att bolaget annonserat ut tomter och hus till försäljning som inte ens fått bygglov eller att ens områdesbestämmelser gjorts enligt Säters kommun.

Vem som än har rätt eller fel i det hela borde Säters kommuns politiker och tjänstemän ha tagit ett mycket, mycket större ansvar än de gjort. Silvbergsborna har inte haft något annat val än att organisera sig och försöka reda ut kaoset. Om byggbolaget ljugit borde någon eller några representanter från kommunen bekräftat detta. Informerar och rett ut. Bjudit in till möten på kvällstid eller helger då de flesta är lediga från jobbet. Alla partier som har någon post i kommunen borde ha tagit ställning för detta och kanske bjudit in representanter från Silvberg.

Vänsterpartiet sitter ju i majoriteten och är ju emot negativa kommersiella krafter som ställer till med en massa problem. Dessutom är Vänsterpartiet emot EU och att de som har makten långt bort inte ska bestämma över små länder i marginalen. Silvberg är som Sverige i ett symboliskt miniformat och Säters kommun som ett symboliskt EU och Säters kommuns politiker borde lyssna mer på de som bor i Silvberg, deras situation, verklighet och ta vara på deras värden bland annat i natur- och kulturminnen. Enligt denna broschyr hade det danska byggbolaget planer på att bygga direkt på skyddade kulturminnen och dylikt. Men ännu har jag inte fått gehör för att inleda dialog mellan Vänsterpartiet och Silvbergsborna. Få se hur det går. Än är det kanske inte uteslutet.

Om jag förstått det rätt så fick Lotta Bergstrand sin politiska post som vice kommunalråd på grund av sin privata valkampanj. Men nu har dessa Silvbergsbor startat en massiv mot-kampanj mot henne.

Jag hoppas bara man inte fastnar i någon slags enpersonsfråga om Lotta i det här fallet för det som hänt i Silvberg speglar bara många andra processer i Säters kommun och samhället i stort. Det stora glappet mellan politiker och tjänstemän å ena sidan och de vanliga invånarna på andra sidan. Att man får motsägelsefulla besked och där många skyller på varandra och där enstaka personer eller grupper kör över alla andra med egna påhittade regler och lagar.

Detta har hänt när det gäller omsorgsnämndens chefer som hittat på egna lagar och regler om vissa områden inom omsorgen och sedan förnekar de detta. Detta ´vem ljuger´- uppräknande har jag själv gjort som representant för RSMH-Hoppet i Kommunala Handikapprådet för ett par år sedan. Där sticker också alla inblandade huvudet i sanden likt strutsar och vill inte ta itu med problemet. Det gäller säkert fler områden inom kommunen.

Om politikerna tar itu och möter Silvbergsborna kan det leda till något mer positivt. Kanske att fler vill engagera sig politiskt och att vanliga invånare får mer delaktighet i kommunala processer och över närmiljön som man själv som boende i kommunen är sakkunnig levnadsexpert på. De partier som vågar ta itu med såna här frågor kan få fler röster till nästa val.

Är man så angelägen om kommersiella krafters intåg i kommunen så man inte vågar sätta gränser och ställa upp villkor för oseriösa individer och företag för man är rädd att gå miste om någon ynka skattekrona? I slutänden kanske kommunen går mer back om oseriösa företag får etablera sig i kommunen för de skapar så mycket andra problem som kommunen måste ta reda på?

Vilka blir nästa steg om inte kommunen kan sätta stopp för oseriöst företagande? Att det naturskyddade Säterdalen helt asfalteras och man gör en jättestor skateboardramp där man kan åka i sidled över ravinen över hela dalen?

lördag 25 april 2009

Naturfoton tagna i Säter 24 April 2009





Svanar på Sävstjärn. Solnedgång över Ljustern vid Sågholmen. Nytt anskrämligt hygge i Lerviken.

Hellre fler Alfred i Lönneberga än Vårdnadsbidragsspektaklet

Vanligtvis försöker jag att närvara som allmänhetspublik när det blir kommunfullmäktigemöte i Gustafs Församlingshem. Men denna gång, i torsdags kväll, hade jag annat för mig.

Läste med glädje i tidningen nyss att man avslog förslaget med Kommunalt Vårdnadsbidrag med ganska stor majoritet. Jättebra av Säters politiker!!!

Vad ska man ha dylikt spektakel till då det genererar högst 3000 kronor per månad per familj? Det kan ju ingen mänska leva på. Det är kanske den summa som barnbidraget per barn bör ligga på. Det ger vad jag förstår inga pensionspengar heller. Om vårdnadsbidraget låg på MINST 10 000 till 15 000 kronor efter skatt per familj skulle det nog vara en annan sak. Om det samtidigt genererade pensionsgrundande inkomst. Bra att Fia Wikström bidrog i debatten om att det är en risk för kvinnofälla. För tyvärr lever vi ju i ett samhälle med en massa kvinno- och mansfällor och könsmaktsordning. Vilken manlig person skulle heller vilja eller kunna leva under så knappa ekonomiska resurser? Kanske några få familjer där ena parten i ett par har en väldigt hög inkomst. Kanske det inte finns så många i den situationen i vår kommun över huvud taget. Och att en ensamstående förälder skulle kunna nappa på förslaget är ju otänkbart. Det här är ett typiskt exempel på bluff- och semifrihet som är ett hån mot fattiga, förtidspensionärer, kvinnor, ensamstående föräldrar, arbetslösa, låginkomsttagare. Själva förslaget i sig är ett rent hån.

Gavs det här förslaget enbart för att spara skattepengar för att spara på dagisplatser och försöka rusta ned dagisplatserna? Att upprätthålla en dagisplats verkar kosta ca sju till tio tusen kronor per månad inom Sveriges kommuner stod det i en artikel i Dagens Nyheter idag.

I denna artikel som skrivits av ett antal moderata kommunpolitiker inom Stockholmsområdet som tycker det är idiotiskt att maxtaxan för förskoleplatserna inte höjts med indexet sedan maxtaxan infördes. Att kvalitén för barnomsorgen hotas och att maxtaxan bör höjas och att regeringen bör göra en utredning angående detta och höja maxtaxan. Men då blir det många familjer som hamnar i kläm. Idiotiskt att höja detta nu när så många blir arbetslösa och många är beroende av socialbidrag. Inte har förtidspensionerna höjts med indexet heller och inte heller socialbidragen speciellt mycket heller och fler exempel finns. Vet ej exakt hur systemet med inkomster och maxtaxa fungerar men det finns ju risker med att många får ökade kostnader för barnomsorgen som redan har en väldigt usel ekonomi. Dock nämner de att taxan ej får höjas så mycket så det ej lönar sig att arbeta så att folk VÄLJER att avstå att arbeta istället. Vilka är det som har det valet tro???

Som vanligt skriver Moderatpolitiker nästan aldrig om könsmaktordningen och klasskillnader. Detta utelämnades naturligtvis helt i denna artikel.

Det står i artikeln att de flesta föräldrar är nöjda med barnomsorgen inom Stockholm och kan tänka sig att betala mer för den. Men vad tycker barnen om omsorgen och att vara borta så många timmar från sina föräldrar och sina hem och måste förvaras och utsättas för pedagoger så stora delar av sina dygn? Ingen skriver i denna artikel om vad barnen tycker om det hela. De är på något vis obekväma ting som ska fostras in som likriktade samhällsmedborgare. Dagisen ser ut som koncentrationsläger light med inhängnader omkring sig, avskurna från det övriga samhället.

Jag tror barn behöver kontakt med och känna trygghet med många vuxna. Men jag tror att många barn vistas för mycket på dagis och är avskurna från manliga vuxna personer.Det jobbar på tok för många kvinnor inom barnomsorgen. KVOTERING KVOTERING!!! Dessutom bör barnen inte avskärmas från övriga samhället såsom yrkesliv och äldre mänskor, funktionshindrade osv. Bättre om barnen kunde hänga med på föräldrarnas arbetsplatser i vissa fall och stundtals i alla fall. Att föräldrarna fick kortare arbetstid med bibehållen lön och andra arbetsuppgifter och att arbetsplatsernas miljö anpassades ibland och i vissa fall så att barnen kunde hänga med och även få göra små uppgifter som passade dem.

Inte något barnarbete med slit och slaveri.

Men barn behöver känna tillhörighet tror jag. Mycket att tillhörighetens ingredienser förloras i dagsvärlden.

I artikeln står det att det behövs barnomsorgspersonal som underlättar för barnen att lära sig skriva läsa och räkna. Men det praktiska att leva tillsammans med naturen och att göra praktiska saker med vuxna som var specialister inom sina områden glöms bort. Där har naturfolken som tex. indianerna fungerat bättre i sina samhällen.

Jag tror barnen behöver fler personer som Alfred i Emil i Lönneberga. Andra vuxna än föräldrarna som de kan känna trygghet med och lära sig saker av och umgås med i vardagen. Kanske i några slags storfamiljer eller liknande.

Äldre mänskor, funktionshindrade, akademiker och börsspekulanter, kontorsmänskor och många andra vuxna mänskor behöver också kontakt med barn i okonventionella miljöer och situationer.

För känsliga andliga barn med medfödd intuition och konstnärlighet är nog inte dagis så bra där man ska gå i ledband och vara lik alla andra, får för lite tid för avskildhet och för lite tid till eget unikt skapande. Varför skulle pedagoger behövas när barnen har så mycket visdom och kunskap till denna planet i sig själva? Barnen kanske är klokare än de vuxna som de har omkring sig? Det är alldeles för mycket skrik och olåt på dagis också. Barnen blir tidigt hörselskadade och får tinnitus.

Bra om barn får träffa andra barn och vuxna men jag tror formerna behöver förändras mycket mer. Där verksamheten utgår från de unika individer barnen är. Där de får utveckla sin egen unika talang och särart.

torsdag 23 april 2009

Foton på rishög i Stora Skedvi och solspeglar på den nysköljda Sävstjärn kring 20 April 2009




Barbiemuseet i Arkhyttan



Onsdag den 22 April 2009 for RSMH-Hoppet i Säter på utflykt till Barbiedocksmuseet i Stora Skedvis utpost, byn Arkhyttan. Vi for längs vägar där den här maskinen höll på att gräva bättre och mer definierade diken längs vägen mot Kyrkbyhållet till.

De andra har redan anlänt och jag var med en eftersläntrare som åkte för sent och dessutom åkte vilse.

Barbiemuseet är inhyst i en väldigt väluppvärmd barack på gården där Annelie som äger museet bor. Hon hade verkligen ett överdåd av dockor att visa upp. Inte bara vanliga Barbiedockor utan även Barbies diverse kompisar och andra dockor, en del var fantastiskt fina och naturtrogna modell större med porslinsansikten som hon gjort själv.

Det finns verkligen massor med olika Barbiedockor av allehanda slag. Både de mer vanliga men även samlardockor tex. som ser ut som olika filmstjärnor och kändisar som ofta bara tillverkas i 999 exemplar. Det fanns Elvis under militärtiden, Marilyn Monroe, Michael Jackson och fler kändisar. Folkdräkts- och olika nationalitetsdockor var nästan mina favoriter, fanns fler indiandockor och en Sydafrikansk prinsess och de med karnivalkläder typ Aztekstil och prinsessor och brudar hade överdådig klädsel. Fanns även flera dockor med strikta 60-talsdräkter och hippiekläder och mycket mycket mer.

Hon visade böcker och tidningar som enbart handlar om Barbie. Verkar som det finns hur mycket som helst att lära i detta ämne.

Barbie fyller för övrigt 50 år i år. 1959 tillverkades nämnligen första omgången Barbiedockor, som är sällsynta och har ett mycket stort samlarvärde.

Annelie har blivit allt mer känd för sitt museum och har fått vara med i TV och tidningar bland annat flera gånger på senare tid.

tisdag 21 april 2009

Anti-Service gällande bankärenden samt glödlampor och annan sopsortering

Idag har jag haft fullt sjå med att försöka få tag i såna där vanliga inbetalningskort till PlusGirot, alltså som man skriver egna räkningar på. Förr när Posten och Svensk Kassaservice fanns så var det inga problem med att hämta hem dylika buntar med sådana blanketter. När Svensk Kassaserive fanns kunde man hämta både här på ICA i Gustafs och i Säter. Men om jag förstått det rätt så går det inte att få tag i några sådana i hela Säters kommun längre. Det är visst på Nordea-bankerna man bara kan hämta sådana. Finns visst en dylik i Borlänge Centrum. Vet ej om det finns på fler ställen inom några mils radie från Säter.

Hur gör personer som inte kan ta sig till Nordea-bankerna i närheten av Säters kommun det egentligen när de ska skriva egna räkningar till PlusGirokonton? Hur fungerar det för de som tex. har hjälp av hemtjänst och annan kommunal omsorg i Säters kommun? Åker hemtjänsten regelbundet till en Nordea-bank i någon grannkommun och tar med sig stora buntar med sådana blanketter och har på lager och delar ut?

Och hur fungerar det med glödlamporna som man inte kan lämna till återvinningsstationerna utan måste ta med sig till soptippen? När det är lag på att man måste kasta glödlamporna i någon slags återvinning och det är förbjudet att kasta i vanliga sopor - varför görs då inte insamlingen mer tillgänglig för glödlampor är ju i högsta grad något som är en nödvändig förbrukningsartikel? Jag såg att någon lämnat in ett medborgarförslag om detta till Säters kommunfullmäktige och nog det ska tas upp på nästa Kommunfullmäktige på torsdag 23 April i Församlingshemmet i Gustafs. Ska bli intressant att se vad som händer med detta. Men snart är ju glödlamporna ett minne blott då de snart ska sluta tillverkas. Men i vilket fall som helst behövs tillgängliga uppsamlingsplatser för kvarvarande glödlampor, ljusdioder, lysrör och lågenergilampor i framtiden så problemet behöver lösas. Vad gör hemtjänst och annan omsorgspersonal med glödlampor och dylikt som deras brukare behöver kasta? Den mänskliga befolkningen i Säters kommun är synnerligen bilberoende på många vis bland annat de här i artikeln uppräknade. De som ej har tillgång till biltransporter hamnar utanför och hamnar i praktiska dilemman som samhället skapat.

Fler och fler saker kan vi köpa, större utbud, men svårare att kasta de saker som ska återvinnas och servicen är allt sämre. Satsas mer på prylar än mänskor.

lördag 18 april 2009

Vad är konst? Kåserier med Irene Reenberg

Klockan 13 den 18:de April, alltså idag, höll Irene Reenberg föredrag/kåserade på temat ´Vad är konst?`i kulturhörnan på Säters Kommunbibliotek. Dock kom jag minst 10 minuter för sent till föredraget och missade början på det. Tyvärr var det en väldigt liten publik, kanske 10-15 personer bara.

Hon berättade att en slags utredning gjorts nyligen angående Sveriges kulturpolitik. Och man har denna gång dragit samma slutsats som förra gången en dylik gjordes år 1974. Alltså att kultur och konst inte bara ska vara något för en slags elit utan för alla mänskor.

Det hoppas jag att det blir mer och mer också, fler billiga och gratis möjligheter både för vuxna och barn att pröva på att skapa med olika tekniker och även få visa konsten i det s.k. offentliga rummet oftare.

På vägen till föreläsningen såg vi massor med klotter som gjorts på väggar och murar m.m. runt om i stan med samma ´tags´. Jag hade önskat att det istället på laglig väg kunnat målats roligare och mer omväxlande konstverk på alla möjliga tråkiga ytor runt om i kommunen, som trista stora hyreshus och fabriks- och sjukhusväggar.

Irene sa också att det ofta är hård konkurrens mellan konstnärer och att de ofta inte delar med sig av tips utan snarare håller inne med gentemot varandra.

Hon visade bilder på en duk på väggen med bland annat konstverk av alla möjliga kända äldre konstnärer. Bland annat av Vincent van Gogh som publiken och hon själv tyckte gav oroligt intryck med sina målningar med en massa streck. Diskuterades också den ångestfulla målningen Skriket av Edvard Munch från Norge. Visades också bla. originella bilder målade av Salvador Dali med en massa surrealistiska scener med massor med figurer som går in i varandra och med rinnande klockor. Den sistnämnda konstnären har varit min favorit bland de klassiska konstnärerna ända sedan jag var barn och har fortfarande inte ändrat denna åsikt.

Hon pratade också om att det är tabu med målningar av nakna kvinnor. Att hon själv målar en hel del sådana motiv men inte fått någon sådan tavla såld men hon verkar inte veta varför.

Hon pratar också en del om de gamla fruktbarhetssymbolerna tex. statyn Venus från Willendorf där kraftiga kvinnor dyrkades som fruktsamma och gudomliga.

Hon visade även en del bilder på gammal konst tex. forntidsmänskor som ristat in olika händelser i berghällar och vävar som var tusen år gamla som skildrade vissa händelser.

Hon pratade med mycket inlevelse och klurig humor.

Foton på Sävstjärn som sköljer i solskenet den 18 April 2009
















Blues på svenska

Ikväll och inatt har jag varit på konsert med Blues på Svenska, tre personer som spelade och sjöng blues med svensk text.

Det var nästan helt folktomt på Janssons café till en början med, så som på bilden. Men blev ganska fullt med folk väldigt sent. De kom igång och spelade extra sent också. Kanske inväntade fler personer i publiken. Jag åt god vegetarisk mat som alternativ till den mat som serverades för icke-vegetarianer.

Det var bra musik, med ganska kluriga och bra sånger översatta till svenska, även en del sånger bland annat Elvis Presley sjungit. Samt fler kända sånger. Men man är väldigt ovan med att höra dem på svenska. Var mycket klurigheter, dråpligheter om vardagen i texterna. Men ibland hörde man inte så tydligt vad sångaren sjöng. För övrigt påminde hans röst och sångstil ganska mycket om Gösta Linderholms. Gruppen/artisterna presenterade inte sig själva och varifrån de kom, det var lite trist tycker jag.

Dom lottade ut en del tillbehör till en cirkelsåg till den som kunde föreslå en sång som handlade om lycklig kärlek. Det tog ett tag men till sist var det en person som vann dessa tillbehör.

Det var i stort sett inte alls så mycket folk som det brukar vara där och ovanligt lite fylla och stökigheter i denna fysiskt sett hemtrevliga och småskaliga miljö. Men hände en del komiska dråpligheter ändå.

torsdag 16 april 2009

Dagsfärska foton från Säter 16 April 2009




Gul soffa och gult cykelställ vid RSMH i Säter. Samt fundamentet till Sätersmeds-statyn som Erik Vargtand håller på att tillverka och ska stå i rondellen mellan Riksväg 70 och vägen mot Bisperg och Stora Skedvi.








Sävstjärn sköljer













Ful avverkning i skogen i Karlsgårdarna där veden lagts över stigarna så man inte kan passera där och det blev kalt och anskrämligt i skogen.





onsdag 15 april 2009

Gudrun Schymans föreläsning om könsmaktordningen

Idag, den 15:te April Anno 2009 var jag iväg och lyssnade på sopplunchföreläsning med Gudrun Schyman på Kulturhuset Svanen i Borlänge.

Hon gav oss i uppdrag att skissa upp Könsmaktsordningen på ett papper i form av olika cirklar där befolkningen delades upp i överklass, medelklass och underklass och fyllde på med massor med olika detaljer och perspektiv på det hela. Utifrån denna form gav hon oss en förståelig bild över hur maktstrukturen i dagens samhälle fungerar.

Hon tog även upp det faktum att många är rädda för att se den maktordning som finns idag och ifrågasätta den. Kvinnor som förnekar det får massor med beröm och belöningar från män.

Jämlikhet är inte något som man som individ man kan avgöra om den finns eller inte som tex. att påstå att man delar på hemarbetet så man är nöjd utan är hårda fakta genom statistik tex. genom siffror när det gäller föräldraledighet, löneskillnader, personer av vardera könet som sitter med i olika styrelser, regeringar och är EU-parlamentariker.

Jag hade trott att hon skulle reklam för sig själv att hon ställer upp i det kommande EU-valet men det uteblev.

Hennes uppställning av över- och underordning var väldigt lik den som författarinnan och djurrättskämpen Lisa Gålmark gjorde på ett föredrag på IOGT-NTO i Falun för ungefär ett år sedan som jag också var iväg på. Det här var ju också inom samma förenings lokaler och dessutom var många som arbetade med kvinno- och tjejjourer med i publiken vid bägge tillfällena.

Gudrun har en självsäker, tuff attityd och pratar rakt och lättföreståeligt.

Hon berättade om att vissa grupper av mänskor är speciellt underordnade de andra såsom invandrare, funktionshindrade och HBT-personer som ofta utsätts för mer våld och får färre chanser i livet tex. när det gäller arbeten och oftast ses med misstänksamhet på som objekt och inte som individer. HBT-personer utsätts allt oftare för våld. Hon berättade om Tina Rosenberg i Fi som inte vågade uttala sig så mycket i media för hon blev så förfärligt hotad, liksom hennes närstående. Speciellt lesbiska kvinnor får inte synas annat än inom kulturen, inom företag, som målgrupp för reklam och inom politik och näringslivets styrelser görs de osynliga. Men manliga homosexuella syns oftare och är mer accepterade i dylika sammanhang. Finns tex. en grupp för manliga homosexuella som sitter i riksdagen i regeringen. För några år sedan var jag ju på föredrag på RFSL av en av dessa medlemmar, en socialdemokrat som sysslade med trafikfrågor.

Funktionshindrade kvinnor är oftare i beroendeställning har svårt att hävda sig själva och komma in på arbetsmarknaden och få en egen ekonomi och utsätts extra ofta av våld och sexuella övergrepp både av män de lever med och vårdpersonal än vad funktionshindrade män utsätts för.

De flesta av de här grupperna som är i underläge är oftast i minoritet, men kvinnor är ju i antal majoritet, inom EU cirka 53 % men ändå ses kvinnofrågor som minoritetsfrågor som inte tas upp i de viktiga stora politiska sammanhangen.

En sak hon tog upp som var lite nytt för mig men väldigt viktigt var att hon säger att våld mot kvinnor är en säkerhetspolitisk fråga och bör kallas så. Annars brukar ju andra företeelser kallas för säkerhetspolitiska. Men kvinnor lever alltför otryggt i dagens samhälle och det är en säkerhetsrisk och behöver behandlas säkerhetspolitiskt. Det är en säkerhetspolitisk fråga tex. när kvinnor utsätts för våld i sina hem av de som de lever med.

Hon visade med olika gester hur man skulle kunna analysera könsmaktordningen i sin egen vardag och sinas relationer. Jag tycker det är väldigt viktigt att vara vaksam inom detta område också.

På slutet tog hon upp lite om alkohol och att hon jobbar på något vis med Ulfshyttans behandlingshem för missbrukare. Hon berättade lite om att alkoholkonsumtionen för kvinnor börjat likna den för män litegrann. Förr i tiden så manipulerade arbetsgivarna arbetarna och gav dem sprit som lön för de skulle vara berusade och bedövade och orka slita och jobba extra mycket och inte orkade protestera fackligt osv. och kvinnorna skulle vara nyktra och ta hand om de fulla männen. Så är det inte alltid idag. Kvinnlig alkoholism fördöms oftare än manlig dito.

Hon menade att riksdagen lätt skulle kunna fixa mer jämlikhet när det gäller föräldraledigheten och bestämma att män måste ta ut hälften av den. Jag sa ingenting men jag hade mina reflektioner för mig själv att det skulle vara mycket bra men att samtidigt mammorna fick ta ut ledighet och vila upp sig efter graviditet och förlossning och att det ska vara en slags ledighet och föräldraledigheten en annan. Tex. skulle man kunna bestämma att mamman skulle få ha en förlossnings- och graviditetsuppvilningsledighet i 2 månader direkt efter födseln och då skulle pappan vara tvungen att vara hemma och ta hand om barnet så hon inte skulle behöva slita sig fördärvad under den perioden. Sedan EFTER dessa 2 månader så kan de dela på föräldraledigheten. I praktiken menar jag att pappan borde tvingas ha 2 månaders eller mer föräldraledighet än mamman.

Jag ska försöka ta med mig hem till Gustafs de perspektiv hon givit mig och vara mer vaksam i vardagen. Det hon dock inte tog upp var djurs underläge under mänskan så som Lisa Gålmark gjorde för ett år sedan i Falun.

söndag 12 april 2009

Svepaskar

Våren blir allt mer markant här i Gustafs och det har varit ovanligt mycket folkliv ute längs gator och i trädgårdar idag.

Konstspaning i Säterbygd har fortsatt även idag, andra och sista dagen. De enda jag besökte idag var de konstnärer som fanns inne på kultur-och industrihuset tillika museet Lundgrens-huset i Mora By.

På övervåningen hade visst eleverna på Enbacka skola någon slags utställning om världshistorien. Alla skolor hade inbjudits att delta i Konstspaningen men bara två - Solvarbo och Enbacka skolor hade nappat på detta. Märkligt eftersom Klockarskolan och Kungsgårdsskolan i Säter är så mycket större med så många elever. Jag kollade dock inte in Enbacka skolas utställning på övervåningen.

I entrén stod Leif Andersson från Enbacka med sina svepaskar och andra hantverk. Han har också skrivit ett häfte eller liten bok ´Trä små skrifter´som är en dokumentation om hur man gör grejer i svepteknik. Det finns väldigt lite dokumenterat om detta nämnligen.

Svepaskar har visst gjorts av mänskan ända sedan stenåldern. Användes som förvaringskärl bland annat för mat. Och användes nog vid resor också.

Förr i tiden gick vandrande hantverkare omkring mellan gårdarna och gjorde svepaskar på plats. De brukade trä upp ringarna av trä när de var färska kring gårdens vårdträd och lät det sitta och torka där 2-3 veckor sedan de vandrade tillbaks och tog bort de torkade remsorna och gjorde askarna då.

Det var jättefina grejer i diverse träslag. De som var gjorda av äppelträ tyckte jag kändes mjukast och bäst att ta på. Han hade också förutom svepaskar i diverse storlekar och utföranden en massa redskap för hushållet. Trissor som man skulle hålla fast ostarna med gjorda av tujaträ, slevar och smörknivar och diverse annat praktiskt och fint. Och slags träslev med hål i som man ska lägga i och ta upp ägg med ur kokvattnet för att inte krascha dem.

Inne i det stora vanliga utställningsrummet hade Åse Larsjos som bor i Mora By och är s.k. Gårdsmålare och målar jättefina kurbitsar och dalmålningar sin utställningar främst med dörrar. Jättefina alster i gammaldags stil.

lördag 11 april 2009

Mina intryck av Konstspaning i Säterbygd 2009

Idag har det varit första dagen av två i följd för Konstspaning i Säterbygd där flera konstnärer runt om i vår vidsträckta kommun har öppet hus eller utställningar på olika håll. Det har varit tradition under påskhelgen i ett antal år nu. En bra tradition tycker jag då man får ut och upptäcka färger och åka runt lite i bygden när det börjar bli vår och snön börjar smälta bort eller redan har gjort det.

Men den här gången kanske det var för fint väder för att så många skulle ta sig ut på denna konstspaning. Många som man mötte som åkte motorcykel eller jobbade i trädgårdarna och gick omkring väldigt tunt sommarklädda och en massa hurtfriska mänskor som sprang och cyklade på tävlingscyklar runt om efter vägarna. Mer folkliv än jag hitintills sett ute på landsbygden här i kommunen detta år tror jag.

På vissa åkrar fanns en massa svanar som gick omkring och betade tillsammans med andra mindre sjöfåglar.

Det var delvis nya deltagare i konstspaningen och vissa som inte längre var med. Den här gången var det inte Karl Kruse som hade skapat foldern utan Anders Haglund i Gustafs som gjort en enklare variant. Han brukar teckna skator som sitter på elledningar och dylikt. Har varit dit ett par gånger förr men inte idag.

En helt ny i detta sammanhang var Klara Tägt i Solvarbo som hade sina tavlor halvt utomhus fast under tak i en öppen del av någon slags gammaldags byggnad. Fina färggranna tavlor som var stora bland annat i akryl som var ett mellanting mellan att föreställa något och fantasi. Hennes tavlor borde passa som illustrationer till fantasyberättelser.

Sedan for vi till foajén till Stadshotellet i Säter där barnen från Solvarbo Friskola hade lite alster bland annat målningar av sig själva och en målad sagoberättelser om djur och ballonger samt en slags tavla gjord enbart av olika material från naturen. Jag tänkte att mina katter skulle ha massakrerat en sådan tingest blixtsnabbt om jag hade haft en sån hemma på min vägg.

Var sedan till silversmeden Eva Wistedts butik i gamla Fot-Esters hus längs Järnvägsgatan. Fina lite ovanliga ringar och halsband och andra smycken och ett fint fat med silvermyror som jag sett där tidigare. Och bruna agater som jag inte tidigare sett.

Sedan åkte vi nog till det ställe jag tycker är roligast att besöka under detta arrangemang. Ulrica och Erik Vargtand i Bispergshyttan. Det var för övrigt enda stället där det var ordentligt med folk på den här rundan. På övriga hållplatser var det mer eller mindre folktomt. Vid tidigare konstspaningar har man fått trängas med folk så man knappt kunnat se några alster. Nu var det nästan öde.

Fina målade tavlor med dikter bland annat på temat död födelse och återfödelse i härliga färger som Ulrica målat och lite originella och bra statyer i järn bland annat som Erik smidit bland annat en härlig vasstandad djuphavsfisk med lykta i pannan. Fanns servering där också med fikabröd, mackor och grillad korv.

Kul att gå in i Smedjan och kolla också. Ett par unga killar var i färd med att smida där inne men jag såg inte att besökarna fick pröva på smide som det var för några år sedan då jag deltog där och lyckades med en hel del hjälp åstadkomma en flasköppnare.

För övrigt vore det roligare tror jag med denna konstspaning om besökarna fick pröva på lite aktiviteter också. Och inte bara vara iakttagare och åhörare till föreläsningar och tal som hålls i samband med detta arrangemang. Det finns ju påsklovsaktiviteter för barn med olika hantverksaktiviteter. Varför kan man inte ha det för vuxna eller blandat också? Behöver inte vara så pretentiöst för vuxna heller utan mer på lek och skoj.

Sedan var vi in en vända på den där antikvitetsbutiken i Fäggeby som höll öppet för det var Konstspaning. Verkade inte vara några mer kunder där än oss. Fina men dyra saker och jättefin utsikt genom fönstren över Dalälven alldeles där intill.

Sedan var vi till Inga-Marie Ahlgren i Hysta som har en liten mysig ateljé vid åkerkanten. Hon har förnyat sig en hel del sedan förra året tycker jag. Mer mänskoporträtt än djur såsom kor. Och fina kyrkomålningar på trasiga betongrör, kopior av målningar i taket på Stora Skedvi Kyrka.

Vi var en sväng till Gudrun Magnusson till hennes lada vid slutet av en kringelikrokväg i Österby. Hon har bytt sin reportoar ganska markant sedan förra året också. Hon hade gjort en massa kollage av frimärken men framför allt med en och samma bokstav eller ord som hon klippt ur tidningsrubriker. En bokstav för varje tavla för det mesta. Blev kul och annorlunda mönster. Jag har inte tänkt att man kan använda urklippta bokstäver så. Men också en del fina målningar av blommor och elefanter bidrog hon med.

Sedan åkte vi till Anna-Lena Göras och kollade in hennes fina och skickligt gjorda målningar av gammaldags arbetande mänskor på landsbygden i den lutande ladan. Jag tror det var ungefär samma målningar som förra året.

Sist var vi in i Bror Jacobs ateljé i den gamla brandstationen i Enbacka. Han säljer också ramar. Fantastiskt fina naturtrogna färgskarpa tavlor som föreställer verkliga miljöer, mycket Torsång och Bispberg bland annat. Ungefär samma tavlor som förra gången.


Jag tycker att Säters omsorgsnämnd skulle satsa på ett låta alla inom omsorgen och särskilda boenden, tex. Hemtjänstbrukare, boende i gruppbostäder och äldreboenden skulle få åka runt på den här konstrundan gratis eller med starkt reducerat pris tex. För 20 eller 50 kronor med minibussar eller personbilar och med personal som följde med dem efter deras behov. Vid jul så kanske det ordnas något extra för dem ibland men inte speciellt mycket vid den näst största långhelgen, Påsk. Dessutom viktigt att dom får komma ut och se sig om utanför sin begränsade omsorgstagarvärld om dom önskar och orkar detta.

fredag 10 april 2009

Krokodilmunhygeinister och fjärilar

Idag har jag sett ytterligare nya vårtecken. Såg fjärilar för första gången denna vår. En jätteskarpt färgad citronfjärilshane och två olika nattfjärilar.

Samt den första sädersärlan. Som kommit tillbaks från sitt halvårslånga arbetsskift som krokodilmunhygenist eller någon liknande syssla som den måste ha haft i Egypten eller omnejd.

Jag är nog ganska sen med att se dessa vårtecken men jag har nog mest vistats i tall- och granskogar på sistone där det inte blir så varmt på en gång.

Idag är det första dagen detta år som inte någon gnutta snö alls legat kvar utanför här där jag bor.

Skönt att jag fortfarande sluppit höra påsksmällare.

Trevligt med att våren och sommaren börjar komma. Då längtar man ut och bort och uppleva något annat än hemmiljön. Men det är fler och fler mänskor i dagens Sverige som knappt har råd att åka någonstans på semester, tyvärr. I alla åldrar. Som har jättedålig ekonomi och måste leva på socialbidrag, låga pensioner eller låga löner eller dylikt. Barnfattigdomen ökar också markant. Gamla mänskor som är beroende av äldreomsorg och knappt kan ta sig ut någonstans. Hoppas det kan komma lösningar till dessa personer så att de också får ha någon slags omväxling geografiskt sett och får hjälp att få någon slags rekreation någonstans utanför sina hem och utomhus när det blir sommar och vår.

Finns ju mycket att uppleva och upptäcka bara i vår kommun och närliggande kommuner också.

torsdag 9 april 2009

Påsk i lugna Gustafs

Har varit en lugn dag. Känner mig riktigt risig av en förkylning som började idag. Inte roligt alls.

Hade tänkt åka till Säter ikväll på Janssons café med något uppträdande med keltisk och skotsk musik men skulle inte ha orkat så eländig som jag känner mig. Och den jag skulle ha åkt med dit fick förhinder på grund av ännu värre krämpor. Det är som det är.

Inte har jag sett spektaklet med avstängningar efter rånet heller sedan det inträffade under gårdagen. Känner mig som i en avkrok av världen.

Jag har inte sett en endaste påskgubbe eller påskkärring heller. De kanske är på utdöende. Behövs nog nya traditioner. Knappt man ser så mycket barn utomhus över huvud taget fast det börjar bli vår.

Men det är lugnt och skönt här. När jag bodde i själva Säter smälldes det massor med påsksmällare så här års. Irriterande och obehagligt, rädd att jag själv eller mina husdjur skulle skadas eller skrämmas. Ändå har jag aldrig haft hund - dom brukar ju bli ännu mer skrämda av smällare. Och många flyktingar som har krigstrauman kan också må dåligt av det. Jag tycker själv det är obehagligt.

Här har jag inte hört en endaste smällare hitintills inför denna påskhelg. Däremot sett och hört en stor korp flyga över själva samhället. Dom är så vackra och kloka och härliga. Nog en av denna planets mest intelligenta varelser. Jag läste förresten i nya numret av en vetenskapstidning av korpar och andra kråkfåglar har lika hög intelligens som tex. chimpanser.


Men hur kan man mäta intelligens egentligen? Jag tycker inte mänskan är tillräckligt objektiv för detta - utan alltför självcentrerad. Mänskan gör så oerhört mycket dumheter.

Tänk om det är så att den globala uppvärmningen på planeten Jorden inte bara består av mänskans koldioxidutsläpp och kosmisk uppvärmande strålning från olika galaxer och gasmoln - kanske det också kommer från massor med rymdvarelser som är på väg mot oss i sina skepp men lägger av massor med brakskitar i ren protest över mänskans dumheter med social och ekonomisk orättvisa, utsläpp av gifter och förtryck av djur, gamla, barn, kvinnor m.m. och att detta är en del i den globala uppvärmningen?

Det behagfulla Grängshammar

I lördags var jag en snabbvända till Grängshammar. Där tog jag bland annat den här lilla kortfilmen som föreställer det forsande vattnet från den lilla badsjön där intill. I filmen syns det hur vattnet rinner ned från sjön genom dammluckorna och ned i Grängshammarsån. I badsjön som inte syns simmade några svanar, gräsänder och Canadagäss.

Hyttruinerna syns till höger och herrgården till vänster.

Grängshammar är verkligen en vacker liten by i vår kommun. En by som ligger lite avlägset till. Är speciellt behagfullt där på somrarna och vårarna och färggranna höstar tycker jag. Men även vackra vinterdagar.

Detta gamla bruk är väl det enda vi har i Säters kommun som påminner om de bruk som finns här runt om i övriga Dalarna, Västmanland, Uppland med fler ställen. Som har en byggnadsstil som försöker påminna om det kungliga 1700-frankrike som var något slags ideal förr i tiden. Då var ju bruken som små minisamhällen där ägarna både beskyddade och vakade över arbetarna och deras familjer och hade mycket kontroll över dem på massor med vis, bestämde vilka de skulle få gifta sig med,garanterade livsmedel som de framställde själva, hade egna lokala kyrkor m.m. De hade ett slags helhetsansvar i lokalsamhället som kanske inte finns i någon liknande form i samhället idag, på gott och ont.

Men Grängshammars bruk var och är så litet, så litet. Jämfört med det största bruket i Sverige som påminner lite om ett mini-Versailles, Lövstabruk i Uppland dit jag var på resa med RSMH-Hoppet i Säter för nästan exakt 10 år sedan.

Viktigt att glömma värdet i detta lilla bruk och den historia som finns bevarad i Grängshammar. Finns en slags meditativ skönhet i platsen.

Många av mina förfäder har i hundratals år varit torpare som haft någon slags anknytning till detta bruk med tillhörande lantbruk där de fick göra dagsverken under sommarhalvåren.

Det finns numera en slags kur med tak vid busshållsplatsen mitt i Grängshammar där det finns privata brevlådor och gul postlåda för utgående post. Där inne brukar det finnas massor med intressant information för turister också tex. angående fiskevårdsområden och annan information.

För ca 1 år sedan då det var aktuellt med Silvbergsuppropet så fanns information om detta och de då påbörjade planerna att bygga flera fritidshusområden i Silvbergsområdet som de boende i Silvbergsområdet engagerade sig starkt mot och protesterade mot.

Där kan man snacka om hemlighetsmakeri och översitteri från Säters politiker- troligen i alla partier. Då kände jag mig besviken. Att man från centralorten kan köra över folk på det här viset utan någon slags dialog med de boende i denna kommundel. Där var det inte snack om demokrati och dialog över huvud taget.

Tur att byggplanerna till större delen rann ut i sanden när man gjorde nya undersökningar och områdesbestämmelser för områdena och där de flesta planerade fritidshusbebyggelserna icke blev möjliga för byggbolagen ej kunde få bygglov. Och ett område intill Stora Ulvsjön där ett Holländskt byggbolag hade storslagna planer på lyxvillor med flyghangarer till varje villa ej blev av och flyttades till ett helt annat område. Och så var det nog bra med den här finanskrisen att denna exploatering kom av sig.

onsdag 8 april 2009

Fula och fina penningarån

Idag blev vi stoppade av polis när vi åkte ut en vända från min bostad här i Gustafs. Det var en vägspärr polisen har satt upp mellan Mora By och Storhaga därför att rånet som inträffat på Swedbank i Säter 3 timmar tidigare skett och att rånarna har haft sin flyktväg och bytt bil på vägen mellan Gustafs och Magnilbo.

Det är ganska mycket dubbelmoral i detta. Ett bevis på att det finns ´fina och ´fula´rån. ´Fula´rån - det är såna här då beväpnade personer går in i en bank och stjäl fysiska pengar. Dessa rånare ska man fånga in och jaga och bestraffa efter alla konstens regler.Men det man sällan tänker på är att dom flesta ekonomiska rån som finns i världen idag är mer ´fina´som snarare belönas och eftersträvas än bestraffas. Tex. genom att ´tjäna pengar´genom att låna ut pengar och genom penningaspekulationer. Tex. så har det väl inte blivit så mycket bestraffning och snack om när George Soros spekulerade bort en massa pengar från Sveriges statskassa eller det mygel där Sveriges pensionärers inkomster inte längre skulle stiga med index. Detta har Ulla Hoffmann i Vänsterpartiet studerat närmare och skrivit en bok om. Var på föreläsning med henne i Borlänge om det för några år sedan. Intressant.

Igår fick jag veta av en kompis att regeringen beräknar att alla pensionärer från och med nyår 2010 kommer att få ca 525 kronor mindre i månaden om de har 10 000 kr i pension före skatt per månad. Är inte det ett gigantisk rån det om något? Var någonstans kan man hitta några polisiära vägspärrar som hindrar dessa rånare??? Jag har inte skådat en enda sådan vägspärr hitintills iallafall.

Idag har jag gjort slag i saken och startat denna blogg med utgångspunkt från att leva bo och verka i Säters kommun, en liten del av planeten Gaia. Känner mig inspirerad av våra lokala Centerpartistpolitiker Marit Ragnarsson och Elsa Westman som är förebilder på detta vis.Det är ljusår mellan kommunpolitiker och vanliga medborgare i Säters kommun trots att vi lever i ett så litet lokalsamhälle som Säter egentligen är. Men de har börjat överbrygga detta ofantliga tomrum med sina bloggar tycker jag där det blir mer begripligt och informativt hur lokalsamhället fungerar.

Marit Ragnarsson har skrivit en del välbefogad kritik hur det fungerar i Säters kommuns skendemokrati. Jag har fått veta en del nya saker som jag inte blivit informerad om heller på mötena med Vänsterpartiet.Jag är glad också över att Marit Ragnarsson är den första politiker som tagit mig på allvar när jag klagar över den djupa orättvisa som finns för funktionshindrade och äldre i Säters kommun gällande persontransporter och tjänstemännen inom omsorgen och deras ridiga regler som gör att gamla och funktionshindrade blir som fångar i sina egna hem. Hoppas hon kan penetrera problemet och hjälpa till att göra något åt det från grunden!!!