tisdag 22 december 2009

Flickaktiga och pojkaktiga leksaker

Så här inför jul brukar det ibland bli debatter om att det gör så stor skillnad mellan presenter och leksaker till pojkar respektive flickor. Att könsrollerna märkligt nog blir mer och mer separata och åtskilda både inom barnmodeindustrin och leksaksindustrin. Det är verkligen konstigt tycker jag. med tanke på att man diskuterar och försöker få mer och mer jämlikhet i samhället på andra vis. Och att många individer- både kvinnor och män- flickor och pojkar blir mer och mer utleda på att placeras i könsrollsfack.

Könsrollerna är så inrotade så jag tror man inte kan säga att barn är opåverkade av vuxnas suggestioner och attityder som finns överallt. Därför tror jag inte på könsrollsskillnadbeivrarnas argument att pojkar helt naturligt leker pojklekar och flickor helt naturligt leker flicklekar.

Många barn och även vuxna känner sig nog udda som inte tycker att dom passar in någonstans i dessa könsroller.

Rosa för flickor och blått för pojkar heter det. Men det finns ju mssor med andra färgnyanser i världen. Vad passar vem där enligt denna strikta tro? Är spygrönt manligt eller kvinnligt? Svartgrönt? Indigoblått? Beige? Vitt?

Enligt vetenskapen så ska en frisk ung kvinna kunna urskilja 10 miljoner olika färgnyanser och en frisk ung man i samma ålder 1 miljon färgnyans bara. Hur kan det vara så?

Det måste ju åtminstone finnas 10 miljoner färgnyanser som är inom det mänskliga spektrat med andra ord. Sedan finns det ju massor med andra ljusvåglängder som kanske inga levande varelser alls kan uppfatta. Samt många färgnyanser och spektran som djur kan uppfatta men inte vi mänskor.



Vad är det för övrigt som säger att lekar och verksamhet tex. med att köra olika lastmaskiner eller tillverka olika tekniska grejer behöver kräva okänslighet och tuffhet? Kanske massor med mjukhet och inlevelse i hur andra har det krävs för att det ska kunna fungera med dessa sysslor. Att man bör kunna tnäka sig in i hur man ska kunna köra lastmaskin utan att väsnas för mycket och störa mänskor och djur i närheten som har siftarbeten eller lägger ägg i fågelbon, anlägga trädgårdar och fabriker på ett skonsamt sätt gentemot de mänskor och djur och växter som lever där och i dess närhet?

Samtidigt kanske vård och omsorg om barn eller andra i verkligheten och som lek med dockor ibland kan kräva tuffhet och mod. Kanske barn som man tar hand om leker med tändstickor och sätter eld på hela hyreshus och man måste som barnvakt snabbt kunna släcka branden, eller så kan omsorg handla om rullstolsburna assistentbrukare som vill åka på semester i Himalayabergen och hissas upp i korgar längs de branta bergskedjorna? Borde inte dessa perspektiv tillföras leksakerna som säljs också?

Kanske man ska börja sälja leksaksdockor som barnen ska ta hand om som ska föreställa ilskna krävande och senila gamlingar som kräver att få äta rätt tillagad oxfilé varje dag och vill åka till London varje helg och dansa på technoklubbar?

Och börja sälja rosa leksaksgrävskopor som spelar och sjunger olika miljösånger som dyrkar Moder Jord om man trycker på en knapp?

Samt tillverka leksaksbilar som börjar gråta om de körs för fort för de är rädda för att köra över katter och harar som passerar dess väg?

söndag 20 december 2009

Ytterligare ett utskick om Silvbergs-skandalen

För några dagar sedan fick jag ett till utskick som direktreklam om Silvbergs-skandalen. Jag vet ej vilka övriga bostadsområden och kommundelar detta delats ut i.

Det låter ju förskräckligt om de har bevis om att det där danska byggbolaget fått muntligt löfte av någon tjänsteman på Byggnadskontoret för fritidshusbebyggelse. Om det är sant alltså.

Och jag kan inte annat än hålla med i det dom skriver om att det är måste vara unikt inom Svensk kommunhistoria när politiker uttalat sig om att det är en hot mot demokratin när Silvbergs-skandalens eldsjälar påvisat det odemokratiska förfarandet när det gäller det här byggbolaget. Eller kanske förekommer i större omfattning som vi inte vet om. Men hoppas ju att inte så är fallet.

Det är inom så många områden det finns skendemokrati och mycket som undanhålls allmänheten i Säters kommun. Det här med Silvberg är bara en droppe i havet. Det skulle vara bra att alla som uppmärksammar sådant kan slå sig samman och få till en bättre fungerande demokrati.

Dock verkar det som om en del byggnadslov har kommit upp till nämnden äntligen när det gäller Silvberg. Det låter bra att det mest blivit avslag på ansökan om bebyggelser i slutänden.

I senaste numret av Annonsbladet Borlänge/Gagnef har någon person lämnat in förslag, jag tror det var Medborgarförslag till fullmäktige i Borlänge om större delaktighet för icke-politiska kommuninvånare i kommuninvånare. Hoppas det går igenom och inte bara blir skendemokrati.

Silvbergs-Skandalen vill ha en reaktion från de olika partierna som är verksamma i kommunen att reagera på det här med Silvbergs-Skandalen men tyvärr verkar det vara helt dött på den fronten.

Men det var lite märkligt att inte Silvbergs-Skandalen framförde sina åsikter på samrådsmötet om Silvbergsområdet i Skenshyttans Bygdegård nyligen. Ingen gick ut och representerade gruppen öppet. Men vissa var kanske där iallafall.

lördag 19 december 2009

Dubbelmoral från Säters Kommun angående stöd till företagare

Till viss del tycker jag Säters Kommun kör med ett enormt falskspel när det gäller stöd till nyföretagare, företag och kooperativ. Näringslivsenheten verkar inte kunna samarbeta med eller ens vet vad Socialnämnden sysslar med.

Nu har jag skrivit e-mail både till Näringslivsenheten i Säters kommun och Nyföretagarcentrum som har hand bland annat om Säters kommun gällande en fråga. Jag har inte fått något svar angående detta ännu.

Och det är Säters socialnämnds rutiner att ej betala ut sjuklön till personliga assistenter som arbetar inom andra bolag, kooperativ osv. men har brukare i Säters kommun.

Enligt en av Regeringen skapad lag har kommunerna som plikt att betala hel sjuklön till assistenter de första 2 veckorna. Eftersom schablonbeloppet som kommer från kommunerna och Försäkringskassan inte räcker till två parallella löner. Och brukarna har ju samma behov av omsorg oavsett om en fast anställd assistent råkar vara sjuk de 2 första veckorna i en sjukperiod eller inte.

När man som jag har anlitat ett större bolag så finns det ju en viss buffert så de kan klara av situationen. Men för ett litet bolag, företag eller kooperativ med bara få brukare eller flera stycken som är bosatta i Säters kommun leder det snabbt till konkurs. Det förhindrar i praktiken helt tex. att en brukare inom Säters kommun kan vara sin egen arbetsgivare åt sina assistenter, utan firma, som i teorin ska vara en fri möjlighet för alla som är beviljade personlig assistans. Det skapar också en situation i praktiken där det är omöjligt för en och samma assistansanordnare att ha många eller bara brukare i Säters kommun.

Det kanske är de flesta företag och anordnare som har brukare i Säters kommun som håller på och strider i Länsrättsmål för att få denna sjuklön.

Det är fullkomligt absurt. Dock finns det enstaka ytterligare kommuner i Sverige med samma policy, kanske 2-3 till.

Dock är Säters kommun troligen helt ensam i Sverige om att ha ett omfattande pappersberg och krångliga extra papper de skickar ut med flera extra intyg på att sjukskrivna assistenter verkligen varit hemma och sjuka. Det borde kosta både Säters kommun och de olika privata bolagen och kooperativen extra mycket i onödiga administrativa kostnader.

fredag 18 december 2009

Olika stratgerier för att få omsorg att fungera

Efter över 20 år med omsorgspersonal så har jag kommit till en del slutsatser vad man kan införa för regler för personer som ska arbeta inom omsorgen så att brukarna ska få bättre livsvillkor och därmed själva må bättre, kunna leva ett mer normalt liv, själva komma igång att arbeta m.m. i de fall det är möjligt:

1. Totalförbjud personer med förtidspension eller dylikt att jobba inom omsorgen. De borde rimligtvis kunna få tilldelat något annat arbete som passar dem än där sjuka ska hjälpa sjuka/handikappade så de som behöver mest hjälp måste anpassa sig till sina vårdares kroniska krämpor och sjukdomar.

2. Inför obligatorisk grundläggande utbildning om den individuella brukarens behov för både vikarier och fast anställda en god tid innan anställningen. Låt utbildningen bli väldigt individuell och där det är möjligt ska brukaren själv utbilda i så stor utsträckning som möjligt.

3. Ta drogtester på omsorgspersonal då och då, stickprov, både när det gäller alkohol och narkotika utan att de vet om det i förväg.

4. Gör djupintervjuer med de som söker arbete inom omsorgen och kolla upp om de verkligen vill ha ett dylikt arbete eller bara tar det för de inte har något annat att välja på.

5. Satsa på att andra kategorier än lågutbildade kvinnor med massor med olika krämpor söker jobb inom omsorgen. Försök få rotation mellan yrkesgrupperna. Försök få in mer män inom omsorgen som har helt andra livserfarenheter men samtidigt har lyhördhet för brukarnas behov. F.d. företagsledare, snickare, tex.

6. Gör det lättare att avskeda omsorgspersonal som inte passar med de brukare de arbetar hos.

7. Cheferna inom omsorgen måste i mycket högre utsträckning sätta sig in i brukarnas behov än dom tidigare och i nuvarande läge oftast gör.

8. Skapa grupper för funktionshindrade som regelbundet kan träffas och stödja varandra i rollen som brukare och hur man tar itu med olika svåra situationer när det gäller assistans, hemtjänst osv. Brukarna behöver handledning och stöd i att kunna klara av sina assistenter! Dessa grupper bör träffas minst 2 timmar i månaden.

9. Skapa massor med andra arbetstillfällen och arbetsplatser och rehabiliteringsmöjligheter till funktionshindrade och sjuka kvinnor så de inte MÅSTE söka sig till vården och omsorgen när de söker arbete utan kan finna något som de verkligen trivs med!!!

10. Lägg mer tonvikt vid respekt för brukaren och dennas unika behov och behov av att ha sitt hem inrett på speciella sätt eller andra behov så kan brukarna också trivas bättre och vara vänligare mot sin omsorgspersonal!

11. Lägg tonvikten mindre på kontroll över brukaren på ett negativt sätt utan satsa på att stödja brukaren i sina unika intressen och talanger och upptäcka världen och samhället utifrån sina villkor och intressen istället för att fastna i att brukarna bara ska styras i detalj hemma hur de ska äta, ha möblerat osv. Låt mer omsorg ske utanför hemmen och instutitionerna!

tisdag 15 december 2009

Julmarknad i Torsång

I lördags den 12 December var jag på Julmarknad i Torsång. Den var utspridd och mer omfattande än jag hade förväntat mig. Och framför allt mycket mer folk och marshaller där än jag trott. Marshallerna var väldigt många och hade nog en sammanlagd sträckning av några kilometer längs vägarna där omkring åt olika håll och kanter.

Trist när det inte var någon snö alls. Men det var iallafall vackert när marshallerna som stod längs de olika vägarna nära älven speglade sig i vattnet. Detta skulle kunte kunnat ha existerat om det var snö och is på samma vattendrag.

Först for vi till Trosjös bagarstuga som man kan hyra om man vill. Det såldes både hårt och mjukt bröd men det var slut på mjukt bröd för närvarande. Det var en del som satt och väntade på att få köpa mjukt bröd som dom strax skulle grädda.

Det finns både ved och en stor degblandningsgrunka att använda om man vill hyra denna bagarstuga.

Vi var även till smedjan och kollade som ligger mitt emot Motor- och leksaksmuseet. Dock stod dom mest och pratade där vid elden och smidde inget för närvarande. Fanns många fina saker där som såldes. Även lite nya typer av former med järngrejer som bas. Man kan gå studiecirkel i smide där via Vuxenskolan om man dessutom är medlem i Hembygdsföreningen i Torsång. Avgiften till medlemskapet ska visst vara väldigt lågt.

Vi var också in i Torsångs Handelsträdgård där det fanns många olika växter. Även en del tropiska och grönbladiga som jag aldrig har sett förr.

Fanns även en del små Bonsai-träd till salu där.

Utanför sålde en del skolklasser bland annat hembakt bröd.

Inne på Hembygdsgården fanns det massor med utomhusstånd med alla möjliga saker och livsmedel som salufördes. Inget skräp och så var det omväxlande. Hemgjorda fina kort, äppelmust, chokladgodisar, hantverksgrejer bland annat.

Inne i ett av de gamla huset fanns vackra gamla dalmålningar och där salufördes bland annat vykort och böcker som handlade om Dalarnas och Torsångs historia.

måndag 14 december 2009

Trött på glorifieringen av kvinnor

Jag är trött på glorifieringen av kvinnor i olika föreningar, nätverk och media.

Det finns många kvinnor som gör negativa saker, som baktalar och mobbar varandra. Det är många kvinnor som aldrig haft någon kvinnlig vän eller kompis utan blivit utfrysta och mobbade av andra kvinnor.

Inom vård och omsorg finns det många kvinnor som inte alls passar att jobba inom yrket. Som tex. försöker bestämma och kuva sina brukare och är totalt likgiltiga för deras behov, går och pratar privata samtal i mobil medan de vårdar sina brukare m.m.

Varför tas detta nästan aldrig upp till debatt?

fredag 11 december 2009

Bakterier i vattenledningarna i Mora By?

Till min fasa läste jag idag i Dalarnas Tidningar att det är personer som blivit sjuka här i Mora By troligen på grund av att vattnet i ledningarna hållt och håller så låg temperatur sedan någon månad tillbaks på grund av byte av vattenledningar på Stiftelsevägen.

Det finns ju risk för legionellabakterier och annat skit. I tidningen sa vd:n för Säterbostäder Lennart Eriksson att han är osäker på om vattenprover tagits. Det borde det väl ha gjorts för länge sedan!!!

Jag vet inte om det finns risk även för oss som bor i en annan del av området. Men jag tycker att alla vi här i området blivit informerade om den här smittorisken tex. per brev. Dumt att istället få veta det den här vägen!!!

Jag ska koka allt vatten jag och djuren dricker tills vidare. För säkerhets skull. Ingen av oss känner oss dock dåliga.

torsdag 10 december 2009

Ledarskribenten Pernilla Olin på Vänsterhörnan

Under måndagskvällen den 7 December besökte ledarskribenten på Dalarnas Tidningar, Pernilla Olin, Vänsterhörnan i Borlänge.

Det blev mer som en dialog mellan henne och publiken och mellan publiken än ett regelrätt föredrag. Hon satt också i ett hörn och publiken satt åt alla möjliga håll och kanter och fick gratis fika med mjuk pepparkaka. Jag vet inte exakt hur många som kommit till denna månatliga cafékväll, kanske ett 20-tal personer, i blandade åldrar.

Hon presenterade sig kort som att hon studerat feminism, var uppväxt på Visingsö i Vättern med en svensk pappa och thailändsk pappa och blev ganska mobbad som barn.

Hon verkade mycket medveten om orättvisorna mellan könen och de könsroller som råder i samhället. Det var också vissa av kvinnorna i publiken - iallafall mer än somliga manliga dito. Några protesterade hörljutt när en äldre manlig person i publiken sa att han som man inte alls har några fördelar när han ska yttra sig bland annat om politik.

Pernilla berättade att hon var i en ganska ovanlig situation att vara en så ung kvinna som skriver ledare i tidningar. Att hon ibland blir påhoppad och uppläxad av medelålders män på grund av det hon skrivit i tidningarna.

Hon sa att nästan alla som skriver och hör av sig angående ledarna hon skrivit är män som är 50-55 år. Märkligt om det kan vara en speciell tyckar-ålder och bara för män? Men det kanske är så. Hon efterlyste andra personer i andra åldrar och fler kvinnor och med annorlunda åsikter och perspektiv som skrev till ledarsidan.

I ärlighetens namn så har jag aldrig begripit vad en ´ledare´är och vad det handlar om fast jag är så intresserad av media, skrivande och debatt. Det där måste ha varit en blind fläck i mitt liv fram tills nu. Därför ställde jag en del frågor om detta vad det är för regler när man ska skicka in brev som reaktioner på ledare, hur långa de får vara och hur lång tid efter de publicerats som man ska skicka in dem. Jag fick raka och bra svar. Bara något dygn efteråt skickade jag in ett svar på en ledare, men då råkade det vara hennes kollega Christer Gruhs som skrivit just den ledaren.

Det verkar som om alla dags- och kvällstidningar har en usel ekonomisk situation och är desperata närapå efter nya prenumeranter. Man kan ju lätt läsa samma nyheter i pappersupplagorna på internet. Jag undrar just hur det kommer att fungera med pappersdags- och kvällstidningar i framtiden? Om de kommer att finnas kvar över huvud taget eller ges ut i mindre dyrare upplagor? Eller att det blir avgifter att läsa dem på internet? Dock togs inte detta direkt upp.

Däremot så diskuterades det om ytlighet och djup i journalistiken. Att journalistiken blivit allt ytligare generellt sett och inte går till djupet när det gäller olika frågor. Att mycket konflikter som sker tex. inom kommunpolitiken inte grävs upp och tydliggörs tog en i publiken upp. Det håller jag med om.

En i publiken föreslog att man skulle halvera personalen på Dalarnas Tidningar och ge ut bara en enda tidningsupplaga i veckan men med mer djuplodande och grävande journalistik.

Leif Lindström tog upp en hel del angående Ikeas kommande etablering i Borlänge och att alla Borlängebor genom skatten blir skyldiga 7000 kronor i lån för att kommunen skänker en tomt på 300 miljoner till kommunen. Och att det kan påverka omsorgen och annan verksamhet i kommunen mycket negativt.

Det diskuterades en hel del om att vi lever i ett så kommersialiserat och ytligt sensationssökande samhälle.

fredag 4 december 2009

Dikt: Transportföretagen

Tidigt
i vardagsmorgongryningarna
saktar transportföretagens fordon ned
sina höga farter
på Riksväg 70:s stängseldomäner
till en liten lägre fart
längs den svängda asfaltsavfarten

Dånar förbi
genom Mora By
med förare
spanande
på GPS:ens skärmar
för att finna
industrihusportarna
bakom villornas
och hyreshusens
persienneddragna fönster

För att finna
sina mål
för de varor
som utgör
längtradarnas
innandömestyngd

torsdag 3 december 2009

Vad händer med de utförsäkrade?

Hur många personer är det i Säters kommun som är långtidssjukskrivna idag som mister sin sjukförsäkring efter nyår? Hur många är det som faller mellan stolarna mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan?

Hur många nya uteliggare har vi om ett år? Hur många nya socialbidragstagare?

Hur många invånare i Säters kommun kommer att hamna på sjukhus på grund av svält och andra problem pga. de nya sjukförsäkringsreglerna?

Hur mycket av olika verksamheter inom kommunen måste spara för att socialbidragskostnaderna kommer att öka?

Hur kommer det här att påverka mänskor omkring de utförsäkrade på olika vis?

Jag bara undrar....

onsdag 2 december 2009

Hyresgästmöte för Säterbostäder i Gustafs

Ikväll har jag varit på det årliga hyresgästmötet för Säterbostäders hyresgäster inom Gustafs.

Det var nog ett 20-tal personer representerade. Jag blev inte förskräckt att jag var yngst på mötet, det brukar oftast vara så. De flesta var nog pensionärer.

För övrigt fick vi veta att PRO flyttat in i de där källarlokalerna på hörnet i ett äldre hyreshus på Stiftelsevägen, där Bengt Eld haft sin pianobutik. Jag visste inte ens att den butiken flyttat ut. Måste ha skett nyligen. Till dessa möten på PRO brukar ofta 50-60 personer komma per gång.

Det var ett trevligare möte än de tidigare gångerna. Vid tidigare tillfällen har vissa gamlingar på mötena blivit väldigt osams med varandra, skrikit, smällt i dörrar, hotat varandra och varit spydiga.

Egentligen så var den enda i förväg uppgjorda planen för mötet att Lennart Eriksson, VD:n för Säterbostäder - att han skulle presentera resultatet för en enkät angående både vanliga hyresgästers och kommunala förvaltningars bedömning av servicen m.m. hos Säterbostäder. När han gått igenom det hela så sa han att det var lite lustigt att servicen och bemötandet som de fått mycket skäll för bedömdes som mycket bra. Samtidigt som de som svarat på enkäten tyckte att bemötande och service var den minst viktiga frågan i enkäten.

Det som de som svarade på enkäten och de på mötet tyckte för det mesta att tryggheten var viktigast. Och den främsta trygghetsfaktorn var att det var bra uteljus i utemiljön. Lite märkligt tycker jag som känner mig tryggare i mörkret.

Det var visst någon rörelsevaktlampa vid tvättstugan vid Stiftelsevägen 6 som var trasig som skulle bytas bland annat.

Det var bara en enda person förutom jag som jag uppfattade det som bodde på Hampvägen som deltog på mötet. Och ingenting om hyreshusen i Storhaga togs upp.

Det verkade som de äldre husen på Stiftelsevägen hade dålig standard och det klagades på att det fanns för få el- och telefonuttag, lysen över diskbänkar, hatthyllor m.m. Det verkade som stambyten snart ska göras där också.

Man har hittat ett vattenläcka i kulverten och höll på att gräva med detta och därmed har vissa hyresgäster varit utan varmvatten i en månad men skulle få tillbaks detta nästa vecka. De upptäckte felet med läckaget för vissa hyreshus drog så mycket vatten. Men jag märkte ju att det var värmeläckage och konstigheter för ca 1 år sedan och felanmälde utan resultat.

Det har uppkommit massor av problem som rörde sig från brist på parkeringsplatser i de gamla hyreshusen på Stiftelsevägen. Man körde över gräsmattor, kunde inte köra på vägen med 7 cm vassa asfaltskanter, buskörningar på nätterna, att när de hade möten med PRO inte fick parkeringsplatser m.m. Det var snack om att sätta dit vägbommar men det verkade som man inte ville ha det heller.

Säterbostäder kommer att vilja ha 3 % hyreshöjning nästa år bland annat för pelletsen blivit så dyr.

Det är på gång att man eventuellt ska göra något slags nytt nät för bredband, telefoni och TV i Säters kommun och det fanns två alternativ angående detta. Att Telia skulle dra ett nät utan att Säterbostäder skulle betala eller ett annat nät där det inte blir monopol utan flera bolag kan etablera sig. Det var mest gamla mänskor som var där som var ointresserade av internet. Och jag försökte få ett svar på priserna utan resultat. Lennart vill hellre satsa pengar på stambyten än de här nya kommunikationsnäten och det blir ett dilemma för Säterbostäders styrelse att lösa framöver.

Det verkade som jag och de flesta andra hade helt olika åsikter om vad en god boendemiljö är. Jag tycker TV är till besvär, skulle tycka det vore bättre med ett samhälle och område utan TV. Medan de andra ville ha fler och dyrare kabel-TV-kanaler som Discovery, några barnkanaler, 4 + och Kunskapskanalen bland annat.

Jag vill ha mer växtlighet som buskar och träd. De har tagit bort flera dylika på Stiftelsevägen och de flesta äldre som bodde där tyckte det var bra. Det dumpades bara skräp och sopor i buskarna. Låter konstigt tycker jag.

Bosse Hedman från Hyresgästföreningen höll också i mötet. Vi fick skriva upp på lappar vad vi ville ta upp och dem satte han upp på en tavla. Vi utgick ifrån dessa lappar. Det var en bra organisering.

Vi var två stycken som hört talas om de nya reglerna för bland annat Säters och Borlänges kommuner att alla villaägare och flerfamiljshusägare ska sätta upp vattenslangar eller brandsläckare i husen. Vad det blir för regler när det gäller hus som där jag bor och inga trappuppgångar finns visste ej Lennart. Han gillade inte den där dikteringen för de fick veta om de nya reglerna via media och dessutom skulle förändringarna ske snabbt och blir till en kostnad för hyresgästerna, läggs på hyran. Dessutom kan det bli så att många häller ut pulvret ur brandsläckarna ute i trappuppgångarna på rent bus. Det här är inte en lag som införts från regeringen utan ett lokalt beslut från Dala Mitt.