Anita Holmstrands föredrag om sin roliga men fattiga barndom på Hushagen i Borlänge

Klockan 19 ikväll, onsdagen 2 Mars höll Anita Holmstrand föredrag om sin mestadels roliga men fattiga uppväxt som barn i arbetarbostäderna på Hushagen i Borläge.


Det är inte första gången hon hållit föredrag på dessa ABF:s lokalhistoriska berättarkvällar i Wasabryggeriet. För något eller några år sedan lyssnade jag på henne då hon med 2 andra kvinnor från Socialdemokratiska kvinnoförbundet i Borlänge berättade om denna förenings historia i just Borlänge.

Det var fullsatt i lokalen, mest äldre i publiken. Själva föredraget var nog bara ca 1 timme långt och sedan fortsatte det en stund efteråt också då andra äldre personer i publiken fick fylla i med sina minnen som barn på Hushagen. Det var roligt och intressant även för oss som är mycket yngre och som inte direkt har någon anknytning till Hushagen. Flera av mina äldre släktingar kommer ju istället från Hönsarvet där jag träffat många äldre personer som bott och verkat och jag har hört mer berättelser från förr därifrån.

Anita var enda barnet vilket var ovanligt i dessa arbetarbostäder för de som jobbade i järnverket i Domnarvet och deras familjer. Hon var född 1935. Trots att de bodde trångt och hade väldigt knappa resurser så lyckades de berika sina liv både kulturellt och med lekar och idrott. De hade teaterföreställningar, sjöng, jojkade, spelade kula och hade massor med utomhuslekar i området. Det fanns möjligheter till flera olika typer av idrotter på olika planer där i närheten bland annat en plan som låg ovanför Gammelgården som kallades Lungsoten just för den var så dammig.

Man hjälptes åt, tog hand om och tillrättavisade sina och andras barn och litade på varandra, lånade det man inte hade av grannen och ytterdörrarna var aldrig låsta.

Under andra världskriget hade man det knapert men klarade sig ändå genom självhushållning. De fiskade mycket och de hade massor med kaniner i burar mellan uthusen i Hushagen. De åt kaninkött så som många andra under andra världskriget runt om i Sverige. Sådan djurhållning i bostadsområden skulle vara förbjudet idag pga. alla strikta miljöregler. De åt omväxlande gädda, kanin och abborre.

De flesta lärarna var snälla och trevliga. Men en verkade vara riktigt elak, som de kallade Lönnfisa.

De berättade om mycket dråpligheter och äventyr som de upplevde som barn i området.

Det var också väldigt stora klasskillnader mellan arbetarfamiljerna i Hushagen och cheferna som bodde i allén där intill.