Haitis Jordbävningskatastrof vs dokusåpakändisar

Märkligt att kvällstidningar och media fortfarande gör stora rubriker på dokusåpakändisar och dylikt. När Expressen kom ut för några dagar sedan - första dagen efter jordbävningskatastrofen på Haiti så var det en liten liten knappt läs- och synbar fyrkant högst upp på framsidan av tidningen om jordbävningen strax till höger om en större sensationsbild- och rubrik att Prins Carl-Philip ska vara ihop med en dokusåpatjej.

Idag stod ingenting på kvällstidningarnas löpsedlar alls om jordbävningen. Iallafall inte på Aftonbladets. Tror det inte var något på Expressens dito.

Vad lever vi i för värld? Vad försöker media att uppfostra oss till att bli för mänskor och vad har de för prioriteringar?



Den minsta lilla katastrof som sker några mänskor i västvärlden tuggas det om dygnet runt i media i olika former. Mycket mindre när det gäller fattiga länder långt borta och där svenskar inte är med så mycket.

Är jordbävningen för svår att ta in på något vis? För långa borta? I en kultur som är så olik vår? Med totalhavererad infrastruktur?

Nu har USA ytterligare ett annat land att styra. Men under mer fredliga former. Då passar det att skicka dit en kvinna som någon slags hjälte. Utrikesminister Hillary Clinton. Men hade de invaderat ytterligare ett land hade nog inte hon hamnat i fokus på samma sätt.

Varför kunde inte ett annat land få tagit över huvudansvaret av uppbyggnaden av landet och andra länder och FN bistått det landet? Island till exempel? Det är ju också en relativt liten ö. Som haft olika geografiska katastrofer. Vulkanutbrott. Eller något annat land som ligger närmare Haiti?

Det är fruktansvärt med det lidande dessa drabbade mänskor får utstå. Men många verkar engagera sig och försöker hjälpa. Men hjälparna är ju också hotade och riskerar sina liv på grund av de där gängen som härjar runt, risk för smitta, risk för nya skalv och annat elände.

Många mänskor som överlever detta helvetesinferno kommer att bli funktionshindrade. Hoppas innerligt de kommer att få hjälp av personlig assistans på liknande sätt som Sverige när den är som bäst. Hur kommer deras liv att bli i framtiden?

Dock är det många mänskor som engagerar sig praktiskt och känslomässigt i den här katastrofen. Som samlar in och skänker pengar och åker dit och hjälper till. Även rika miljonärer och miljardärer och artister, olika länder och FN har skänkt en hel del pengar.

Mitt i det här kaoset så presenterar media en skandal om att Röda Korset förskingrat en massa pengar. Skulle ett dylikt avslöjande gjorts angående någon inblandad hjälporganisation efter Elfte September eller Tsunami-katastrofen? Dock så var Borlängeborna kloka och skänkte en del pengar till representanter från Röda Korset som nyligen var ute på stan och samlade in pengar.

Men varför har ingen global tyst-minutstund anordnats ännu? Eller har jag missat det helt? På något vis tas inte den här katastrofen på samma allvar som tex. Tsunamin. Som om det inte är någon idé att göra något - iallafall inte med samma engagemang som om det hänt i något av den rika västvärldens främsta intresseområden. Eller inbillar jag mig bara???

Fallskärmshopp ingår i personlig assistans

Så har det nyligen fastställts av Arbetsmarknadsverket att personliga assistenter får hoppa fallskärm där man liksom binds ihop två och två ingår i assistenternas arbetsuppgifter med sina brukare. Men bungyjumphopp ingår INTE inom arbetsuppgifterna. Isåfall får brukaren hoppa ensam därför man inte kan sätta ihop två personer som hoppar bungyjump samtidigt.

Men fallskärmshopp - om det sker med lagstadgade säkerhetsrutiner är helt okey.

Tror inte någondera blir aktuellt för mig. I synnerhet bungyjump.

Den här säkerhetsbedömningen har gjorts hos Arbetsmarknadsverket i Västra Götaland.

I extremt sällsynta fall kan till och med fallskärmshopp BOTA funktionshinder. Som en äldre kvinna som blivit blind av en hjärnblödning tror jag det var och varit blind i flera årtionden en fick synen tillbaka av ett fallskärmshopp. Det lossnade någonting i huvudet på henne så hon kunde se igen! Fantastiskt!

Bra att assistans inte bara handlar om vård och kontroll i hemmet. Hoppas det utvecklas mer och mer mot frihet!

Dubbelmoral från Säters Kommun angående stöd till företagare

Till viss del tycker jag Säters Kommun kör med ett enormt falskspel när det gäller stöd till nyföretagare, företag och kooperativ. Näringslivsenheten verkar inte kunna samarbeta med eller ens vet vad Socialnämnden sysslar med.

Nu har jag skrivit e-mail både till Näringslivsenheten i Säters kommun och Nyföretagarcentrum som har hand bland annat om Säters kommun gällande en fråga. Jag har inte fått något svar angående detta ännu.

Och det är Säters socialnämnds rutiner att ej betala ut sjuklön till personliga assistenter som arbetar inom andra bolag, kooperativ osv. men har brukare i Säters kommun.

Enligt en av Regeringen skapad lag har kommunerna som plikt att betala hel sjuklön till assistenter de första 2 veckorna. Eftersom schablonbeloppet som kommer från kommunerna och Försäkringskassan inte räcker till två parallella löner. Och brukarna har ju samma behov av omsorg oavsett om en fast anställd assistent råkar vara sjuk de 2 första veckorna i en sjukperiod eller inte.

När man som jag har anlitat ett större bolag så finns det ju en viss buffert så de kan klara av situationen. Men för ett litet bolag, företag eller kooperativ med bara få brukare eller flera stycken som är bosatta i Säters kommun leder det snabbt till konkurs. Det förhindrar i praktiken helt tex. att en brukare inom Säters kommun kan vara sin egen arbetsgivare åt sina assistenter, utan firma, som i teorin ska vara en fri möjlighet för alla som är beviljade personlig assistans. Det skapar också en situation i praktiken där det är omöjligt för en och samma assistansanordnare att ha många eller bara brukare i Säters kommun.

Det kanske är de flesta företag och anordnare som har brukare i Säters kommun som håller på och strider i Länsrättsmål för att få denna sjuklön.

Det är fullkomligt absurt. Dock finns det enstaka ytterligare kommuner i Sverige med samma policy, kanske 2-3 till.

Dock är Säters kommun troligen helt ensam i Sverige om att ha ett omfattande pappersberg och krångliga extra papper de skickar ut med flera extra intyg på att sjukskrivna assistenter verkligen varit hemma och sjuka. Det borde kosta både Säters kommun och de olika privata bolagen och kooperativen extra mycket i onödiga administrativa kostnader.

Olika stratgerier för att få omsorg att fungera

Efter över 20 år med omsorgspersonal så har jag kommit till en del slutsatser vad man kan införa för regler för personer som ska arbeta inom omsorgen så att brukarna ska få bättre livsvillkor och därmed själva må bättre, kunna leva ett mer normalt liv, själva komma igång att arbeta m.m. i de fall det är möjligt:

1. Totalförbjud personer med förtidspension eller dylikt att jobba inom omsorgen. De borde rimligtvis kunna få tilldelat något annat arbete som passar dem än där sjuka ska hjälpa sjuka/handikappade så de som behöver mest hjälp måste anpassa sig till sina vårdares kroniska krämpor och sjukdomar.

2. Inför obligatorisk grundläggande utbildning om den individuella brukarens behov för både vikarier och fast anställda en god tid innan anställningen. Låt utbildningen bli väldigt individuell och där det är möjligt ska brukaren själv utbilda i så stor utsträckning som möjligt.

3. Ta drogtester på omsorgspersonal då och då, stickprov, både när det gäller alkohol och narkotika utan att de vet om det i förväg.

4. Gör djupintervjuer med de som söker arbete inom omsorgen och kolla upp om de verkligen vill ha ett dylikt arbete eller bara tar det för de inte har något annat att välja på.

5. Satsa på att andra kategorier än lågutbildade kvinnor med massor med olika krämpor söker jobb inom omsorgen. Försök få rotation mellan yrkesgrupperna. Försök få in mer män inom omsorgen som har helt andra livserfarenheter men samtidigt har lyhördhet för brukarnas behov. F.d. företagsledare, snickare, tex.

6. Gör det lättare att avskeda omsorgspersonal som inte passar med de brukare de arbetar hos.

7. Cheferna inom omsorgen måste i mycket högre utsträckning sätta sig in i brukarnas behov än dom tidigare och i nuvarande läge oftast gör.

8. Skapa grupper för funktionshindrade som regelbundet kan träffas och stödja varandra i rollen som brukare och hur man tar itu med olika svåra situationer när det gäller assistans, hemtjänst osv. Brukarna behöver handledning och stöd i att kunna klara av sina assistenter! Dessa grupper bör träffas minst 2 timmar i månaden.

9. Skapa massor med andra arbetstillfällen och arbetsplatser och rehabiliteringsmöjligheter till funktionshindrade och sjuka kvinnor så de inte MÅSTE söka sig till vården och omsorgen när de söker arbete utan kan finna något som de verkligen trivs med!!!

10. Lägg mer tonvikt vid respekt för brukaren och dennas unika behov och behov av att ha sitt hem inrett på speciella sätt eller andra behov så kan brukarna också trivas bättre och vara vänligare mot sin omsorgspersonal!

11. Lägg tonvikten mindre på kontroll över brukaren på ett negativt sätt utan satsa på att stödja brukaren i sina unika intressen och talanger och upptäcka världen och samhället utifrån sina villkor och intressen istället för att fastna i att brukarna bara ska styras i detalj hemma hur de ska äta, ha möblerat osv. Låt mer omsorg ske utanför hemmen och instutitionerna!

Vänsterpartiets nya förslag på en solidarisk sjukförsäkring

Jag läste till min glädje idag ett förslag på en ny slags solidarisk sjukförsäkring med snabb rehabilitering som har publicerats på Vänsterpartiets riks-hemsida idag.

Det låter som ett bra förslag där den sjukskrivne eller funktionshindrades individuella vilja och resurser snabbt ska tas till vara och att rehabiliteringen ska vara mer utifrån den enskildes resurser och behov. Att man ska skippa otryggheten med begränsad sjukskrivning och istället tidsbegränsa tiden innan den sjukskrivne ska få rehabilitering och en utredning. Ett system som mer bygger på tillit till den som är drabbad av ohälsa. Att man inte ska förlora en massa pengar och ha detta också som en stressfaktor som gör att man blir ännu mer sjuk och funktionshindrad.

Att känna tillhörighet och förtroende är ju en viktig del i att må bra och tillfriskna. Den här skurkifieringen och nedlåtande synen på den av ohälsa drabbade förstärker bara cellernas oförmåga att kommunicera med varandra som är ett tecken på ohälsa. Så som relationerna i ett samhälle fungerar eller icke fungerar så fungerar också ofta cellerna i en och samma kropp.Känner sig individen som betydelsefull och någon man tror på så får cellerna i kroppen mer livsglädje och kan hjälpas åt att kommunicera och förstärka varandra i en helhet också.

Det låter också bra att det ska finnas många fler alternativ att gå till än den reguljära arbetsmarknaden. Samtidigt får det ju inte vara underbetalda eller meningslösa förvarings-sysselsättningar eller för monotont. Man skulle ha uttryckt sig mer detaljerat i hur man går till väga.

Hoppas verkligen det här förslaget går igenom och kan finansieras på något sätt. För egentligen så betalar det sig själv många gånger om i slutänden.

Jag hoppas att även de som behöver ha personlig assistent med sig för att arbeta och de som har udda funktionshinder också får ta del i denna förhoppningsvis framtida reform.

Jag hoppas också även att alternativa behandlingsmetoder kan ingå i denna nya typ av rehabilitering.

Man har också föreslagit att inrätta en slags Rehabiliteringsmyndighet.