Foton från Ulfshyttan 14 Oktober 2011

Historisk guidning i Grängshammar

På kvällen onsdagen den 10:de Juni var det guidad historisk vandring i Grängshammar. Det arrangerades av Centern i Stora Skedvi men var öppen för allmänheten. Gunnar Dicander som är ordförande för hembygdsföreningen i Ulfshyttan var guide.

Turen började i Silvbergs nyrenoverade och nyinvigda kyrka. Dock var jag inte med in just där. Jag fick en broschyr där jag fick läsa om kyrkan iallafall som är ovanlig och vacker med sin åttkantiga form.

Sedan var vi på utsidan av Herrgården i Grängshammar som är stor och gul. Själva huvudbyggnaden var försvunnen, har nog brunnit upp och likaså en flygel som blev rutten och skruttig och revs. Bara en flygel står kvar och används som fritidshus sedan många år tillbaks. Det var ganska kalt i trädgården. Byggnaden står på en hög kulle nära en sjö.

Alldeles där intill så finns Drottning Kristinas Ridgrop.

Vi var också ned till de olika hyttruinerna där det är så vackert. Körde in på parkeringsplatsen där tidigare hammarsmedjan fanns. På motsatta sida finns själva skrovet kvar efter ett gammalt kolhus som nog byggdes 1834. Taket finns inte kvar på någondera. De här slaggstensruinerna ser så vackra ut speciellt sommartid med all grönska omkring. Även vackra blommor och buskar som spridit sig och ruinerna omgest av vackra forsar och rinnande vatten.

Grängshammar hette Grängshyttan från början då det fanns en hytta där. Sedan bytte orten namn till Grängshammar sedan det byggdes en hammarsmedja där. Grängs betyder egentligen gran.

Några som ägt bruket hette Silverstråle för länge sedan, en adlig släkt som troligen är utdöd. Men en person som sedan ägde bruket och var en driftig och bra arkitekt bland annat var Olof Forsgren.

De flesta av de gamla smedbostäderna finns kvar och hyrs ut av ägaren Folke Frank som äger både dem och hyttruinerna. Det är mindre låga och långa hyreshus. En bit ifrån dem finns en gammal slaggstensladugård kvar där de boende i smedlängorna förr i tiden fick ha höns, grisar, spannmål, ved m.m.

Vi blev förevisade ett nybyggt växthus som är 13-kantigt. Men det var meningen det skulle bli 12-kantigt från början.

Vi fick även se ett stort vitt gammalt spannmålsmagasin från utsidan. På övervåningen spelas det innebandy bland alla gamla takstolpar.

Grängshammar är verkligen en vacker gammal by som numera har ca 30 invånare.

Det behagfulla Grängshammar

I lördags var jag en snabbvända till Grängshammar. Där tog jag bland annat den här lilla kortfilmen som föreställer det forsande vattnet från den lilla badsjön där intill. I filmen syns det hur vattnet rinner ned från sjön genom dammluckorna och ned i Grängshammarsån. I badsjön som inte syns simmade några svanar, gräsänder och Canadagäss.

Hyttruinerna syns till höger och herrgården till vänster.

Grängshammar är verkligen en vacker liten by i vår kommun. En by som ligger lite avlägset till. Är speciellt behagfullt där på somrarna och vårarna och färggranna höstar tycker jag. Men även vackra vinterdagar.

Detta gamla bruk är väl det enda vi har i Säters kommun som påminner om de bruk som finns här runt om i övriga Dalarna, Västmanland, Uppland med fler ställen. Som har en byggnadsstil som försöker påminna om det kungliga 1700-frankrike som var något slags ideal förr i tiden. Då var ju bruken som små minisamhällen där ägarna både beskyddade och vakade över arbetarna och deras familjer och hade mycket kontroll över dem på massor med vis, bestämde vilka de skulle få gifta sig med,garanterade livsmedel som de framställde själva, hade egna lokala kyrkor m.m. De hade ett slags helhetsansvar i lokalsamhället som kanske inte finns i någon liknande form i samhället idag, på gott och ont.

Men Grängshammars bruk var och är så litet, så litet. Jämfört med det största bruket i Sverige som påminner lite om ett mini-Versailles, Lövstabruk i Uppland dit jag var på resa med RSMH-Hoppet i Säter för nästan exakt 10 år sedan.

Viktigt att glömma värdet i detta lilla bruk och den historia som finns bevarad i Grängshammar. Finns en slags meditativ skönhet i platsen.

Många av mina förfäder har i hundratals år varit torpare som haft någon slags anknytning till detta bruk med tillhörande lantbruk där de fick göra dagsverken under sommarhalvåren.

Det finns numera en slags kur med tak vid busshållsplatsen mitt i Grängshammar där det finns privata brevlådor och gul postlåda för utgående post. Där inne brukar det finnas massor med intressant information för turister också tex. angående fiskevårdsområden och annan information.

För ca 1 år sedan då det var aktuellt med Silvbergsuppropet så fanns information om detta och de då påbörjade planerna att bygga flera fritidshusområden i Silvbergsområdet som de boende i Silvbergsområdet engagerade sig starkt mot och protesterade mot.

Där kan man snacka om hemlighetsmakeri och översitteri från Säters politiker- troligen i alla partier. Då kände jag mig besviken. Att man från centralorten kan köra över folk på det här viset utan någon slags dialog med de boende i denna kommundel. Där var det inte snack om demokrati och dialog över huvud taget.

Tur att byggplanerna till större delen rann ut i sanden när man gjorde nya undersökningar och områdesbestämmelser för områdena och där de flesta planerade fritidshusbebyggelserna icke blev möjliga för byggbolagen ej kunde få bygglov. Och ett område intill Stora Ulvsjön där ett Holländskt byggbolag hade storslagna planer på lyxvillor med flyghangarer till varje villa ej blev av och flyttades till ett helt annat område. Och så var det nog bra med den här finanskrisen att denna exploatering kom av sig.