Etiska regler för politiker som gör egna karikatyrer av de politiska processerna?

Var har de målade karikatyrerna som illustrerar politiska processer och konflikter tagit vägen i dagens mediasamhälle? Behövs de inte längre? Finns det inte så många som vill ägna sig åt denna konstform?

EWK var ju en känd karikatyrtecknare med denna specialité. Jag kommer ihåg att jag våren 2001 var publik på invigningen av en utställning med hans verk här i Lundgrenshuset i Mora By. Där Sveriges f.d. Centerparti-statsminister Thorbjörn Fälldin var invigare.

I ärlighetens namn så gjorde jag nog en och annan karikatyr även på honom när jag var barn, men jag gjorde mycket karikatyrer när jag var yngre på alla möjliga mänskor inte minst i min närmiljö.

Jag undrar vad det finns för etiska regler gällande politiker som själva målar och ritar karikatyrer och tex. ställer ut eller säljer offentligt? Att de skissar mentalt eller på ett papper under sina möten och förhandlingar både i EU, riksdag, regering, kommun och landsting och målar färdigt när de kommer hem? Bryter de mot någon slags etrisk regel eller är det tillåtet?

Civilkurage kontra etiska kommunpolitikerregler

De som sitter med i kommunfullmäktige och nog olika nämnder tror jag anslog någon slags etisk regler att man även som privatperson om man fick något kommunalt uppdrag inom dessa områden lovade att man skulle hålla sig till alla regler i samhället.

Det kan låta bra och etiskt vid en första anblick men kan på det praktiska planet vara väldigt oetiskt för att ha civilkurage och ställa saker till rätta där djur och mänskor far väldigt illa och där man måste bryta mot lagen därför att lagens praktiska tillämpning ställer till enormt med lidande och rättvisa. Då borde man välja civilkurage istället.

Jag tror inte jag vill ställa upp på någon fullmäktigelista för Vänsterpartiet inför detta val av denna anledning. Jag stod med på listan förra året, långt ned. Minns inte vilken plats. Kanske 10:de eller 11:te.