Jag är i princip nästan helt novis gällande egen arkiv-släktforskning och har bara kollat väldigt lite i kyrkboksmikrofilmer och det bara för flera år sedan. Men nu lyckades jag på egen hand finna hela 3 st. föräldrapar i rakt nedstigande led med mina släktingar, ett föräldrapar på farmors sida och 2 på farfars, alla dessa var födda kring år 1800 eller i slutet av 1700-talet. Eftersom en del av mina släktingar redan påbörjat släktforskningen en hel del så hade jag mycket att utgå från också som gjorde det åtskilligt lättare.
Ett av föräldraparen var föräldrar till bonden Anders Larsson som bodde och hade gård i Nyhyttan i Silvbergsområdet. De kom från Mårtensgård.
Jag lyckades också finna lite fakta gällande min anmoder och anfader inom närmare områden i Sätertrakten inom husförhörslängderna.
Min farmors far Axel Sjöström- född Eriksson och trä- och byggnadsarbetare i vuxen ålder (på äldre dagar bodde han i en lägenhet som sedan blev taxistation på den plats där kulturhörnan på Säters bibliotek nu ligger) hade 8 syskon, han var näst yngst, och bodde bland annat ett tag på ´Nybygget Tallbo`i Kullsveden runt år 1890. Alla hans storasystrar har flyttat åt olika håll. Han bodde där med sina föräldrar och några bröder, men åtminstone en broder har hunnit dö. Axel hade förträfflig förståelse i kristendomskunskap stod det.
Om jag förstod saken rätt så hörde en äldre man till hushållet också eller bodde precis där intill, han var i 70-årsåldern och kallades fattighjon.
Min farfars mor växte upp i Banvaktarstugan i Nedre Stubbersbo i Bispberg. Stugan står kvar fortfarande. När jag läste husförhörslängden där var det ganska så rörigt skrivet med bläckklumpar och det var en liten aning svårt att förstå vilka som verkligen tillhörde hushållet. Maria Eriksson hette min farmors mor och var i tonåren när denna husförhörslängd skrevs ned. Hon var bara godkänd inom kristendomskunskap. Hennes pappa hade dött men mamman och några av syskonen bodde kvar. Helt klart hade de en annan tonåring inneboende, en kille med ett helt obesläktat namn som det stod några kommentarer om ´förståndet´och att han var ídiot´- i kolumnen om ´lyten´. Troligtvis utvecklingsstörd. Det stod också att den äldre kvinna i 90-årsåldern med också ett helt annat efternamn bodde där, troligen i samma hus, som skulle ha blivit dömd för stöld.
Bodde dessa äldre och s.k. fattighjon och de med s.k. lyten i dessa familjer under lång tid eller vistades dom bara tillfälligt där under några veckor under s.k. sockengång eller rotegång eller vad det nu hette? Istället för socialbidrag, äldre- och handikappomsorg så fick ju de olika hushållen ta emot och ge dessa personer mat och husrum och de som bodde inneboende fick jobba så gott de kunde. Vilket fruktansvärt liv och vad rörigt och vilket kaos det troligen blev med bland andra senila äldre personer och personer med utvecklingsstörning som skulle behöva trygghet och stabilitet om några!!! De var ju helt utelämnade till de olika familjerna och hushållen de kom till. Och kunde ofta bli utnyttjade. Och vad hände om de olika familjerna som skulle ta hand om dem kanske själva var sjuka, inte hemma eller inte ens hade mat eller husrum, sängplatser osv. nog till sin egen familj? Kanske det finns att söka mer i Säters kommunarkiv.
Måste vara svårt också för de som släktforskar eller forskar på annat sätt om de som fick flacka runt mellan olika hem och familjer att ta reda på var de bodde kanske och hur de hade det.
Men det var inte bara funktionshindrade och äldre utan anhöriga som kunde ta hand om dem som levde ett kringflackande liv. Axels föräldrar var statare bland annat på Yttre Heden och flackade runt överallt och alla 9 barnen var födda på olika orter där de hade bott för tillfället.
